Den gröna omställningen måste ha folkligt stöd

Gruvprojektet i Narsaq skulle ha kunnat förse världen med tio procent av dessa jordartsmetaller enligt Greenland Mining, som fått koncessionen att utvinna dem.

Det kunde ha varit en solskenshistoria i den gröna omställningen. Men grönlänningarna ville annorlunda. De var bekymrade för de stora mängder högradioaktivt thorium som skulle vara en biprodukt och som de var rädda för skulle kunnat förorena området i tusentals år.

Det gruvvänliga, socialdemokratiska partiet Siumut förlorade därmed regeringsmakten för första gången sedan 1979, då Grönland fick sitt självstyre. Oppositionspartierna IA och Narsaq har nu tillsammans bildat ny regering.

Lärdomen som kan dras är att om den gröna omställningen ska kunna genomföras så måste folket och löntagarna var med. Det var också nyligen temat för en facklig konferens mellan de nordiska centralorganisationerna i NFS och den tyska huvudorganisationen DGF, som samlar åtta fackförbund.

Det är en historisk omställning Europa står inför, påpekade Jytte Guteland, svensk socialdemokrat och Europa-parlamentariker: Det som började som en kol- och stålunion ska nu bli en fossilfri union.

Även det Nordiska ministerrådet har den gröna omställningen som ett av de tre huvudmålen fram till 2030. Vi är alla beroende av att omställningen lyckas, men det finns vinnare och förlorare. Svenska Skellefteå hör till vinnarna. Innan Northvolt ens har byggt färdigt sin första batterifabrik där, har ett tyskt bilföretag (läs VW), med hjälp av tyska statsgarantier, beställt batterier för 300 000 elbilar.

I inget annat land i världen står elbilarna för en så stor andel av nybilsförsäljningen som i Norge. 20 procent av bilarna är nu eldrivna. Det påverkar inte bara bilhandeln. I egna elbilsgarage behöver man inte tänka på avgaserna. Tiden det tar att underhålla och reparera elbilar är lägre, vilket påverkar bilverkstäderna. Vi har sett på hur det går för bensinstationerna – eller ska vi redan nu gå över till att kalla dem energistationer?

Vi har också gjort en djupdykning (eller i alla fall vadat i strandzonen) till det som forskarna kallat den blå skogen – tången som växer utanför de nordiska kusterna och som visar sig ha en viktig roll både som koldioxidslager och som råvara till mat och läkemedel. Linnea Sjögren är en entusiast som vill öka användningen av tångprodukter – men också värna om tången och sprida kunskap om den. Forskning som har gjorts med stöd från det Nordiska ministerrådet har medfört att de blå skogarna nu för första gången kartläggs.

Vi skriver också om en annan kartläggning – inom byggindustrin, där Norden har ambitionen att tillsammans utveckla metoder för att beräkna byggmaterials klimatavtryck genom hela livscykeln för materialet – från produktionen, till att byggnaden uppförs, när byggnaden används och när den till sist rivs.

Nordiska ministerrådet stödjer också forskningen om ny teknik kan ge funktionshämmade större möjligheter på arbetsmarknaden och vad som kan göras för att minska sexuell trakassering och övergrepp på jobbet. Inom vårdsektorn är det problemet extra stort eftersom förövarna kan vara kolleger, chefer, patienter såväl som anhöriga. ”Tölum saman” är uppmaningen från ett projekt som drivits i Akureyri på Island.

Talar med varandra gör vi i alla nordiska sammanhang – men ska det ske på det som brukar kallas blandinaviska eller är det engelska som bör vara det gemensamma språket?

- Både finnar och islänningar kan känna sig uteslutna i ett rum där man förväntas tala skandinaviska. Detsamma gäller grönlänningar och samer - och många invandrare, påpekar Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.