Den nordiska beredskapen sätts på prov

Har vi själva och myndigheterna förberett oss på alla eventualiteter? Efter att Ryssland för snart 600 dagar sedan invaderade Ukraina har skyddsrum blivit något det görs utredningar om och som det sätts av pengar i statsbudgeten för att rusta upp även i Norden.

Det kunde ha varit värre:

2010 var det nära att alla skyddsrum i Sverige lades ned, berättar Anders Johannesson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Till en början har det avsatts 220 miljoner kronor i Sverige till skyddsrum och utbildning av räddningstjänsten. Men hur stora investeringar blir det om alla ska få plats i ett skyddsrum?

Efter en våt och stormig sommar, då tusentals personer evakuerades i Norge under extremvädret Hans den 7-9 augusti, vill arbetsgivar- och näringslivsorganisationen NHO att det ska satsas mer på beredskapen. Försäkringsbranschen har händerna fulla och anläggsarbetarna jobbar intensivt för att reparera skador på broar och vägar. Skadorna uppskattas till nästan två miljarder kronor.

Lyckligtvis har det inte varit några dödsfall och de som behövde evakueras kom sig i säkerhet. När vägarna är blockerade sätts helikoptrar in. Men det finns begränsningar både i antal helikoptrar och piloter – speciellt de som kan utföra sök och räddnings-uppdrag.

Europas största skola för utbildning av helikopterpiloter ligger i Sandefjord i Norge.

Enligt ledaren för skolan, Anette Kruhaug Haldorsen, måste myndigheterna ge de som vill studera bättre villkor. Idag måste eleverna bekosta utbildningen själva – till ett pris av mer än en miljon kronor. Det begränsar hur många som söker till skolan.

Enligt henne är det ett stort eftersläp i rekryteringen. Och det tar flera år för färska piloter innan de har erfarenhet och tillräcklig vidareutbildning för att kunna utföra sök- och räddningsuppdrag.

En annan yrkesgrupp som det är akut brist på är bussförare. Sveriges bussföretag räknar med att det behövs 8 100 nya bussförare för att kunna bemanna de bussar som finns i kollektivtrafiken och på längre busslinjer. Coronapandemin gjorde att många bussförare valde att pensionera sig, samtidigt som de kvarvarande bussförarnas genomsnittsålder är hög. Bussarna spelar en viktig roll när till exempel järnvägstrafiken drabbas av stopp.

På vissa områden har ny teknik, som drönare och miniubåtar, gett mer kapacitet både till övervakning och vid sök efter olyckor. Vi rapporterar från det norska kustvaktsfartyget KV Heimdal. Det som förut var tidkrävande kontroller om ett fartyg använder diesel och inte långt mer förorenande tungolja kan nu snabbt utföras genom att flyga en drönare genom fartygsröken.

Enligt forskarna kan vi förvänta oss allt mer vått och vilt väder i framtiden, speciellt om inte målet att hejda uppvärmningen av klimatet nås.

Avskiljning och lagring av koldioxid är avgörande verktyg för att uppfylla klimatmål på alla nivåer: globalt med Parisavtalet, tätare på med EU:s mål och helt i takt med Danmarks 2030-mål, skriver det danska Klima-, Energi-, og Forsyningsministeriet i en ny rapport där 38 miljarder danska kronor ska användas på tre projekt.

Det är en satsning som kan ge många nya, gröna jobb. Intressant är det att jordbrukslandet Danmark inte bara ser möjligheter för att lagra enorma mängder koldioxid. Det finns också möjligheter att använda koldioxiden i matproduktionen.

Vad som är ödesfrågor varierar var man står.

I Finland varnar facket för att den nya borgerliga fyrpartiregeringen vill genomföra ändringar i arbetsrätten, bland annat genom att både fackföreningar och enskilda medlemmar ska kunna bötläggas om de genomför sympatiåtgärder vid en strejk, om de inte anses ”skäliga i förhållande till målen”.

I Danmark har den största centralorganisationen, FH, fått en ny ledare, Morten Skov Christiansen, vilket innebär att en turbulent period är över. Den tidigare ledaren Lizette Risgaard avgick i slutet av april efter att hon anklagats för att ha uppfört sig opassande.

Vi porträtterar också Info Norden, som fyller 25 år idag och som ger svar till de medborgare som flyttar till, eller arbetar i ett annat nordiskt land.

Till sist kommer en ny nordisk utredning med fyra förslag på hur det kan bli lättare för de som är anställda på andra sidan gränsen att jobba på distans.