Blygsam ökning i jämställdheten på Nordens maktpositioner

Island fick sin första kvinnliga LO-ledare någonsin, Drífa Snædal.  I vår mätning är det en tung post och den viktigaste förklaringen till att Island går om Norge. Landet får 19 poäng, mot Norges 17 poäng.

Danmark fick för första gången en kvinnlig ordförande för arbetsgivarorganisationen DA, Lisbeth Dalgaard Svanholm. Två kvinnliga direktörer för arbetsgivarorganisationer slutade under det senaste året, Carola Lemne i Sverige, och Kristin Skogen Lund i Norge. I bägge länderna överlevde arbetsministrarna regeringsombildningarna.

I jämställdhetsbarometer ser vi på om det är en kvinna eller man som innehar 24 olika maktpositioner i varje nordiskt land. Drygt hälften av dessa är inom politiken, medan de övriga är inom arbetslivet och det vi anser symboliskt viktiga positioner. Vi delar ut 200 poäng, 40 per land. De 24 maktpositionerna ger lite olika poäng, från ett poäng för en vanlig minister, till fem för statsministern. Den dagen kvinnorna får 100 poäng i hela Norden eller 20 i ett av länderna anser vi att jämställdhet uppnåtts på detta, om än begränsade, fält.Mättidpunkten är kvinnodagen den 8 mars. I fjol fick kvinnorna i Norden 65 poäng.  I år blir det 66 poäng. Det är ett poäng lägre än 2015. Ser man på kurvan för hela Norden går det sakta och säkert uppåt för kvinnoandelen.

Finland på botten - igen

Skillnaden i antal poäng per land är stor. Finland hade för några år sedan flest poäng, men har de senaste åren legat på botten. Det finns 17 ministrar i Juha Sipiläs regering. Av dem är sex kvinnor, men bara tre på poster som vi räknar.  Ingen av huvudorganisationerna bland arbetsmarknadens parter har en kvinnlig ledare och inte heller bland de fem symboliskt viktiga posterna hittar vi en kvinna.

Den 8 mars meddelade Finlands statsminister Juha Sipilä att regeringen avgår, efter att den misslyckats få igenom en stor vård- och landskapsreform i Riksdagen. Vår mättidpunkt är klockan 8 på morgonen den 8 mars och avgången skedde senare och påverkar därför inte barometern. Det blir riksdagsval i Finland den 14 april. Oavsett hur det går har kommunikationsministern Anne Berner sagt att hon kommer hålla sitt ord att bara vara minister i fyra år. Hon har redan tackat ja till en styrelsepost i den svenska banken SEB. Hon har också varit nordisk samarbetsminister.

Det finska valet kommer att medföra stora ändringar. Hur det går med Sannfinländarna kommer att följas med stort intresse. I juni 2017 splittrades partiets riksdagsgrupp, då 22 av ledamöterna bildade ett nytt påarti, De blå. Samtliga före detta sannfinländska ministrar hörde till utbrytargruppen, däribland utrikesminister Tiomo Soini och arbetsminister Jari Lindström.

Den senaste opinionsmätningen från Taloustutkimus som Yle publicerade den 10 januari, gav Sannfinnländarna 10,2 procent av väljar stödet, medan De blå bara får 1,0 procent. Det socialdemokratiska partiet är störst med 21,2 procent av rösterna. Partiledaren Antti Rinne drabbades av en lunginflammation under en semesterresa till Spanien och var sjukskriven fram till 1 mars. Under hans frånvaro tog vice ordföranden Sanna Marin över ansvaret för valkampanjen.

Val i Danmark 

Även i Danmark blir det val. Exakt när det sker vet bara statsminister Lars Løkke Rasmussen. Han väljer själv datum, men valet måste hållas innan den 17 juni, eftersom det då gått fyra år sedan det förra valet. Väljarna bör inte få besked om datumet senare än tre veckor innan det ska hållas. Det har varit relativt få ändringar i regeringen där det finns nio kvinnor bland de 22 ministrarna. Bara tre av dessa finns på de poster vi mäter.

I Danmark skedde det en stor förändring vid årsskifte när de två största huvudorganisationerna på arbetstagarsidan, LO och FTF fusionerade och bildade Fagbevægelsens Hoivedorganisation, FH. Den leds av förre LO-ledaren Lizette Risgaard, medan FTF:s ledare Bente Sorgenfrey blev vice ledare för organisationen. Vi låter bägge behålla sina poäng.

På arbetsgivarsidan har det också skett ändringar. 2018 blev Lisbeth Dagaard Svanholm den första kvinnliga ordföranden i Dansk Arbejdsgiverforening, DA. Hon är den 19 ordföranden sedan organisationen bildades 1896, med valspråket ” Aldrig vinder sovende Mand Sejr”. Att hon är den första kvinnan på den posten var det mycket lite kommentarer om i dansk press. AIN presenterar henne här:

Tack vare henne ökar Danmarks poäng till 14.

Regeringsombildning i Sverige

Det är ett poäng mer än vad Sverige får efter den regeringsombildning som genomfördes efter rekordlånga förhandlingar den 21 januari i år. De två kvinnorna som har de ministerposterna som vi ger mest poäng, efter statsministern, sitter kvar. Magdalena Andersson fortsätter som finansminister och Margot Wallström som utrikesminister. Även arbetsminister Ylva Johansson fortsätter.

Nya namn blev Amanda Lind som kulturminister och Jennie Nilsson som jordbruksminister. Anna Ekström blev utbildningsminister och får därmed också ett poäng. Hon hade tidigare titeln gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Isabelle Lövin byter från att vara biståndsminister, till att bli miljöminister. Hon är också vice statsminister i Stefan Löfvens regering.

Inom arbetslivet meddelade Carola Lemne den 8 mars 2018 att hon skulle avgå som vd för Svenskt näringsliv, och lämnade över jobbet till Jarl-Olof Jacke den 8 oktober samma år.

Island leder i jämställdhetsbarometern

På Island blev Drifa Snædal ledare för det isländska LO, som kallas Alþýðusamband Íslands, ÁSI. Även huvudorganisationen för tjänstemän, BSRB,  fick en kvinnlig ledare under det senaste året, Sonja Ýr Þorbergsdóttir. Hon valdes den 19 oktober 2018. Dessutom leds akademikernas huvudorganisation, BHM, sedan 2015 av en kvinna, Þórunn Sveinbjarnardóttir.

Även på arbetsgivarsidan har det skett ändringar, så att det går att tala om ett generationsskifte. Vårens avtalsförhandlingar förväntas bli svåra och risken för att det blir en större konflikt anses vara stor.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir leder en regering som famnar från den yttersta vänstern till det konservativa partiet. Hon övertog tidigare i år även jämställdhetsfrågorna. I september kommer en stor internationell #metoo-konferens hållas i Reykjavik.

I Norge fortsätter #metoo att påverka politiken. Arbeiderpartiets vice partiledare Trond Giske tvingades avgå efter att flera unga kvinnor anklagade honom för att ha uppträtt kränkande mot dem. I slutet av februari ville hans anhängare från hemmabasen i Trondheim välja in honom i partistyrelsen igen, men en nio sekunders video när han dansar med en ung kvinna på en bar var tillräckligt för att rycka undan förtroendet igen, även om kvinnan försäkrade att det var hon som tagit initiativet till dansen.

Även i Norge var det långa förhandlingar om en regeringsombildning där Kristelig folkeparti gick in i den borgerliga trepartiregeringen den 22 januari i år. Beslutet splittrade partiet och gjorde att Olaug Vervik Bollestad tog över som partiledare. Hon blev också jordbruksminister. Därmed sitter det fyra kvinnliga partiledare i Erna Solbergs regering. Hon leder själv Høyre, medan finansminister Siv Jensen leder Fremskrittspartiet och kulturminister Trine Skei Grande leder Venstre.

Eftersom direktören för arbetsgivarorganisationen NHO, Kristin Skogen Lund, slutat, blir det två poäng mindre, 17 poäng för Norge. Island är därmed årets vinnare, med 19 poäng.

Underlaget till Jämställdhetsbarometern 2019 hittar du här: