Ungdomars utanförskap viktig fråga i hela Norden

Visserligen ligger alla de nordiska länderna under genomsnittet i EU, där 12 procent av ungdomarna mellan 15 och 29 år var i gruppen NEET, som uttyds ”not in education, employment, or training”, år 2022, enligt nordisk statistik.

Samma år låg nivån i de nordiska länderna på mellan 5 och 10 procent. Men medan trenden i EU mer tydligt pekar nedåt, så är utvecklingen mer blandad i Norden, där tre länder 2022 låg på samma nivå, medan andelen ökade i ett och minskade i ett annat.

Variationen inom länderna är också stor. En färsk studie i Sverige visar att den kommun som har den högsta andelen unga som varken arbetar eller studerar har en nära fyra gånger så hög andel jämfört med kommunen med lägst andel.

Lyssnar man på ungdomarna handlar det ofta om en skoltrötthet kombinerat med att det finns få jobb för de som inte har fullfört gymnasiet.

- Det är inte alla det passar för att gå på skolan. Jag tycker att det gränsar till hysteri att alla måste gå på gymnasiet. Det är ju inte så att du inte kan bli något om du inte har den utbildningen, säger Tonje Kathrine Kretschmer Thue.

Hon har jobbat med ”individuellt jobbstöd”, IPS, för vuxna sedan 2015. För två år sedan blev hon också med när motsvarande stöd infördes för ungdomar.

I det här numret ser vi på ungdomar i utanförskap från lite olika vinklar.

Vi träffar ungdomar och vägledare i Norge, där en garnbutik visade sig vara den perfekta arbetsplatsen för Julia Engan Pettersen, och talkar med forskare som har gjort en genomgång av hundratals forskningsrapporter för att se vad som fungerar.

I Danmark fick ett initiativ i Esbjerg kommun ”Kronprinsparrets stjernedryssepris” som varje år delas ut till en nytänkande aktör inom socialt arbete. ”Energi til hinanden” har bland annat gjort att hälften av de 183 ungdomar som deltog nu är i jobb.

I Island har ett avtal slutits mellan arbetsmarknadsdepartementet, arbetsgivarna, och arbetsmyndigheten som innebär en kraftig upptrappning av arbetet för ungdomar som hamnat i ett utanförskap.

Och vi har intervjuat generaldirektören Lena Nyberg i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor i Sverige:

- Det är inte stora insatser i ett sent skede utan mindre insatser i ett tidigt skede som är rätt prioritering om färre unga ska slippa ett utanförskap, säger hon.

Hon betonar att utanförskapet inte bara drabbar ungdomarna:

- Det har varit föräldrar, mor- och farföräldrar och andra som vittnar om ett lidande som tar sig uttryck både hälsomässigt, socialt och ekonomiskt, säger Lena Nyberg.

Vi ser i detta nummer också på en ny svensk utredning som föreslår en straffskärpning för våld och hot mot tjänstemän, liksom att förtal av tjänstemän blir ett nytt brott.

Detta efter en desinformationskampanj i sociala medier som blossade upp 2022, där det hävdades att svensk socialtjänst kidnappar barn, speciellt från muslimska förädlar. Kampanjen ledde till att vardagen blev farligare och otryggare för de socialarbetare som arbetar i utsatta områden med barn och unga.

På finska Snellman är det emellertid frid och fröjd mellan invandrare och inhemska arbetare. Företaget är Finlands största producent av en rad matvaror, som köttpålägg. Det ligger i tvåspråkiga Jakobstad, vilket innebär att invandrarna måste kunna tala tre språk utöver sitt eget: finska, svenska och engelska.

Till sist rapporterar vi också om den senaste utvecklingen för EU:s direktiv för plattformsarbete, som stött på oväntat motstånd.