Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Migrasjon

Migrasjon

Många gränshinder avslutade eller lösta 2015
Tolv av de gränshinder i Norden som Gränshinderrådet har prioriterat löstes eller avslutades under 2015. Ändå tillåter sig rådets ordförande, Ole Stavad, en suck från hjärtat när han sammanfattar året: - Jag undrar varför det går så långsamt och är så besvärligt att ändra regler som inte fungerar som de ska, skriver han i årsrapporten.
Anniken Hauglie blir Norges nya arbets- och socialminister
Statsminister Erna Solberg bytte partifärg på ett av de viktigaste departementen när Norge fick en ny arbets- och socialminister. Det blir Anniken Hauglie från Høyre.
Flyktingar fokus för sociala innovationer
Finland går in för privata satsningar på integration av flyktingar genom ett obligationsprogram för sociala innovationer. Avsikten är att tillåta privata investerare att göra vinst på placeringar som löser problem i den offentliga sektorn.
Flyktingarna - belastning eller tillväxt?
På kort tid har möjligheterna för flyktingar att söka asyl i Norden begränsats kraftigt. Men innan åtstramningarna kom hann mer än 170 000 flyktingar ansöka om asyl i ett nordiskt land under de första tio månaderna i år. Även om många kommer att få avslag innebär det ett kraftigt tillskott av arbetskraft. Hur de nyanlända ska integreras blir den stora frågan framöver.
Innstramming!
Grensen er nådd. Kontrollen skjerpes og det strammes til. Selv Sverige har kastet inn håndkleet. Svenske asylregler skal tilpasses EUs minimumsnivå. Hva nå? Vil nordiske velferdssamfunn bestå prøven?
Forskare om flyktingar: ”Sänka lägstalönen är att skapa en ny underklass”
Om en sak råder i huvudsak enighet i flyktingfrågan – de många nyanlända måste integreras i sina nya samhällen. För det krävs bostäder, språkkunskaper, arbete och hur det på bästa sätt kan gå till är ett erfarenhetsutbyte lämpligt för det nordiska samarbetet.
Vad sker efter att flyktingströmmen begränsats?
- Det är som i ett flygplan när syrgasmaskerna har fallit ned. Beskedet du får är att om du sitter vid sidan av någon så måste du först ta på dig din egen mask. Om vi ska hjälpa världen, måste vi ta vara på vårt eget land först, säger Jøran Kallmyr, statssekreterare i det norska justitiedepartementet.
Finska entreprenörer med tydligt budskap om flyktingar
Finland har tagits på sängen av en flyktingström som landets befolkning inte upplevt sedan andra världskriget och utrymningen av Karelen. Många privatpersoner har velat vara med och ta hand om de nyanlända genom att erbjuda mat, kläder och husrum. Nu har även entreprenörerna dykt upp vid flyktingförläggningarna.
Utsatte unge på arbeidsministrenes agenda
- Ingen unge bør overlates til seg selv i lengre perioder, sa danske Noemi Katznelson da hun presenterte sin nyeste forskning for nordiske arbeidsministre i København nylig. Utsatte unge og arbeidsliv var tema til diskusjon mellom ministrene og arbeidslivets parter der forebyggende innsats mot arbeidsløshet sto i fokus.
Flyktninger setter sine spor
«Jeg tror ikke det er noen i regjeringskontorene som ikke tenker på flyktninger», sier Norges nye direktør for arbeids- og velferdsetaten Sigrun Vågeng i Portrett. Flyktningene som kommer til Norden sprenger alle prognoser og preger samfunn og debatt.
OECD: Stor ökning av utlandsfödda läkare och sjuksköterskor
På tio år har antalet sjuksköterskor och läkare som flyttat till ett av de 38 OECD-länderna ökat med 60 procent. Andelen läkare som är födda utomlands utgör nu nästan en tredjedel av alla läkare i Sverige och en fjärdedel av läkarna i Norge.
Estländare vänder hemåt
De baltiska länderna töms på aktiva invånare i snabb takt, men i Estland har myndigheterna börjat notera en inflyttning.
Flere flygtninge og indvandrere skal i arbejde i Danmark
Alt for få flygtninge og indvandrere i Danmark har et arbejde, og det skal der gøres noget ved. Det er der bred enighed om. Derimod støtter de færreste statsministerens forslag om at lade flygtninge og indvandrere rense strande og reparere gynger i daginstitutioner.
Direkt från Reykjavik: Krisen gav nya idéer
- Island har ofta kommit efter de andra nordiska länderna. Det industrialiserades senare och det tog längre tid att organisera samhället här. Vi upplevde också en bankkris sist av dem alla, sa Islands president Ólafur Ragnar Grímsson när han öppnade jubileumskonferensen för det gränslösa nordiska arbetsmarknaden i Reykjavik.
Norden feirer 60 år med grenseløst arbeidsmarked
Avtalen om et felles arbeidsmarked ble undertegnet 22 mai 1954. Den betyr at når arbeidsmarkedet går skeis i et land kan nordboere søke en fremtid i et annet nordisk land. Arbeidsliv i Norden kan fortelle seks historier som hver især representerer et tiår i løpet av 60 år med et grenseløst nordisk arbeidsmarked. Det er historier som gir et unikt tidsbilde. Det er fortellinger om en søken etter en bedre tilværelse, og om mulighetene som nordiske land gjennom et utstrakt samarbeid har lagt til rette for. Samtidig gir vi historien rundt den unike avtalen som de nordiske landene klarte å enes om allerede i 1954.
Leder: Et stykke nordisk samtidshistorie
Den 22. mai 1954 ble avtalen om et felles nordisk arbeidsmarked undertegnet. 60 år har gått. Arbeidsliv i Norden har intervjuet nordboere som i hvert av de seks tiårene søkte mulighetene i et annet nordisk land, og vi forteller historien rundt opprettelsen av avtalen.
Kart over flyttestrømmene i Norden 1960 og 2010
Mellom 1960 og 2010 er det store forandringer. Sverige har blitt det største utflytterlandet. Norge tar imot flest innvandrere, ikke bare fra de nordiske landene, men fra det tidligere Østeuropa og andre deler av verden også.
Djärvt nordiskt avtal utan politisk "far"
Den gemensamma arbetsmarknaden är juvelen i det nordiska samarbetet. Den upprättades redan 1954, tre år innan de fem första medlemsländerna i det som blev EU skrev under Romfördraget.
”Sverige var en plats där man kunde tjäna pengar”
Det är tidig höst 1954. Gösta Helsing är 17 år, han är en av nio syskon och bor hemma i en liten by i Vörå, i Österbotten. Det är efterkrigstid, Finland är fattigt efter att ha betalat ett stort krigsskadestånd till Ryssland och det är ont om jobb. Den lilla gården kan inte riktigt försörja de nio syskonen. Många grannar, vänner och släktingar beger sig under den här tiden till Sverige.
Flyttandet gav flera identiteter
Gunnel M Helander kom till Sverige med sin familj sensommaren 1954 då hon var fyra år. Idag bor hon i Hangö på Finlands sydvästligaste udde och är pensionerad arkitekt. Hon känner sig som nordbo: svensk, finländare och ålänning. Flyttlasset har gått många gånger mellan Sverige och Finland.

Side-alternativer

This is themeComment