Migrasjon
Fornyet innsats mot nordiske grensehinder
Arbeidsliv i Norden har laget en 10 på topp-liste over grensehinder som gjør det vanskeligere å leve et familieliv, eller bo og arbeide på tvers av grenser i Norden. For et grensehinder er ikke en hendelse på grensestasjonen, men lover og bestemmelser som kan føre til økonomisk tap, utrygghet eller gi følelse av urettferdighet over ikke å bli behandlet likt med arbeidskameraten.
Uthyrd personal bör ha lika villkor
Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (vikarbyråer) ska ha rätt till minst lika förmånliga villkor när det gäller lön, arbetstid och semester som de skulle ha haft om de varit anställda direkt av det företag som de hyrs ut till, föreslår en svensk utredare.
Jobbet först för nyanlända till Sverige
Etableringsprocessen startar direkt när uppehållstillstånd beviljats för nyanlända flyktingar til Sverige. Ambitionen är att tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden ska kortas rejält. För dem som önskar finns etableringslotsar till hjälp för att komma i arbete och in i samhället.
Fællesnordisk front mod fortsat dansk enegang
Den danske regering står fast på retten til at udvise nordiske borgere på sociale ydelser. Nordisk Råd vil derfor anmode de nordiske samarbejdsministre om at tage sagen op.
Lavrov och Støre kallar gränsavtalet litet men viktigt
Norges och Rysslands utrikesminister undertecknade den 2 november avtalet som gör att 9 000 norrmän och 45 000 ryssar som bor vid gränsen kan besöka varandra mycket lättare.
Tema: Mot åpnere grenser i nord
I Norden er vi vant med visumfrihet og felles arbeidsmarked, mens forholdet til Russland mest har vært preget av stengte muligheter. Nå er det nye tider. Den visumfrie sonen kan bli en grensesprengende start. Jelena Romanov har fått arbeidstillatelse i Kirkenes og pendler fra Zapoljarny. - Tidsforskjellen gjør at jeg kan dra hjemmefra klokken åtte om morgenen, bruke to timer på reisen og grensepasseringen og likevel begynne på jobb klokken åtte, norsk tid, sier hun.
Skarp nordisk kritik af dansk enegang
Det nordiske pres vokser for at stoppe Danmarks hjemsendelser af nordiske borgere på sociale ydelser og for at tvinge den danske regering til at forklare sin enegang i det nordiske samarbejde.
Södertälje - hur håller man ihop en segregerad kommun?
Med mer än 40 procents invånare med utländsk bakgrund och under några år större flyktinginvandringen från krigets Irak än både USA och Canada tillsammans, utmanas svenska Södertälje vad gäller både jobb, bostäder och traditionella lösningar. Det har lett till ett omfattande samarbete mellan framförallt kommun och företag, men också med fackföreningar.
Arbetslösheten driver fram krav på ändrad finsk invandringspolitik
De senaste månaderna har debatten gått het i Finland om arbetskraftsinvandringen. I takt med att arbetslösheten stiger har vänsteroppositionen, med facket som pådrivare, alltmer högljutt krävt att regeringen ska frångå sin politik som utgår från att Finland om bra några år kommer att drabbas av en allvarlig brist på arbetskraft. Diskussionen följer välbekanta spår där ”vi” mot ”dem” är det grundläggandet temat.
Företagens behov avgör i Sverige
I december 2008 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring i Sverige, som innebar att det blev lättare arbetsgivarna att rekrytera arbetskraft från länder utanför Norden och EU. Under första året med de nya reglerna ökade ansökningar om arbetstillstånd med 30 procent jämfört med året innan.
Fællesnordisk indsats for mere udenlandsk arbejdskraft
Der er potentiale i nordisk samarbejde om at brande Norden som et attraktivt arbejdsmarked for højtuddannede fra tredjelande.
Nordisk balansgång mellan behov av arbetskraft och risk för dumpning
Alla de nordiska länderna som vill locka till sig högkompetent arbetskraft måste göra samma avvägning. Hur ska arbetsgivarna lättare få tillgång till den arbetskraft de behöver och hur ska länderna samtidigt skydda sina arbetsmarknader mot social dumpning?
Jakten på høykompetent arbeidskraft
Hvordan være konkurransedyktig når alle vil lokke til seg den beste kompetansen? Arbeidsliv i Norden har gjort en rundreise for å høre både myndighetenes og migrantenes sak. Vi har inspisert workindenmark i Danmark og i India. Vi har snakket med den svenske arbeidsråden i Kina og dessuten møtt indiske IT-ingeniører i Helsingfors, som selger sine tjenester til Nokia. Et felles inntrykk er at godt arbeidsmiljø og gode sosiale systemer er lokkemiddel nummer en.
Indierna upptäcker att Danmark är mer än sina mejerier
Danmark öppnade ett Workindenmark-kontor i New Dehli i oktober 2008. Sedan dess har ett antal indier sakta börjat få upp ögonen för detta nordiska land. Danska myndigheter väntar emellertid med att satsa på en större kampanj för att öka kunskapen om vilka karriärmöjligheter det finns för indier i Danmark. Det främsta skälet är finanskrisen.
Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it-ingenjörer
De indiska IT-ingenjörerna Naveen Kumar Korupolu, 32 år, och Basa Ravikiran, 33 år, kom från Hyderabad till Helsingfors med sina familjer för fem år sedan och trotsar med framgång såväl vintermörker som kulturskillnader. Finländarna är hyggliga och livet känns tryggt.
Offensiv for at holde på udenlandske medarbejdere
Stadig flere danske virksomheder gør en særlig indsats for at få udenlandske medarbejdere til at falde til. Især er det vigtigt, at den udenlandske medarbejder får et socialt netværk, og at hans eller hendes ægtefælle får job, viser erfaringerne hos vindmølleproducenten Vestas.
Invandringen förstärker skillnaderna mellan de nordiska länderna
Skillnaderna mellan de nordiska länderna består också i vilka invandrargrupper de lockat till sig och hur länge de varit där. Ett gemensamt drag, jämfört med många andra europeiska länder, är att andelen flyktingar är hög.
Fra humanisme til nasjonal nyttetenkning i innvandringspolitikken
Flyktning er en betegnelse som kan forsvinne. Nå kalles snart alle innvandrere og velges i økende grad ut fra et nasjonalt nytteperspektiv. Arbeidsinnvandring stimuleres, mens asylpolitikken strammes til. Migrasjonspolitikken i Europa tar nye former.
Mot en felles integrasjonspolitikk i EU
Integrasjonspolitikken er et nasjonalt ansvar i EU, men under det svenske formannskapet er det nå lagt til rette for at det skal bli lettere å sammenligne hvor godt landene klarer å integrere nyankomne i samfunnet.
Nyankomne innvandrere må også få leve ut drømmene sine
- Jeg har tenkt en del på det i det siste, at jeg har en erfaring som mange andre ikke har, og som gjør at jeg med tyngde kan si hva som er bra, og hva som ikke er bra integrasjonspolitikk. Det sier Nyamko Sabuni , Sveriges integrasjons- og likestillingsminister.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
