Artikler av Gunhild Wallin
Fattigdomsbekämpning i Norden
Alla ska helst arbeta – både för att arbetskraften behövs men också för att arbete, enligt det nordiska sättet att se, är källan till livskvalitet, självständighet och tillfredsställelse.
Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Under två dagar i oktober inspekterade det svenska Arbetsmiljöverket 1550 arbetsplatser, där man har, eller har haft, problem med stressrelaterade sjukdomar. Undersökningen gjordes som ett led i den Europeiska arbetsmiljöveckan, vars tema i år var stress och psykosociala faktorer. Resultatet visar att hälften av arbetsgivarna saknar systematiskt arbetsmiljöarbete.
Försmådd yrkeskärlek – om medierna som arbetsplats
Hög förändringstakt, tuffare ekonomiska krav, snabbare tempo och ökad osäkerhet kring arbetet - det är tydliga tendenser i mediebranschens utveckling under de senaste 20 åren.
Den nordiska arbetsmarknaden och EU:s utvidgning – hot eller möjlighet?
Vad kommer att hända i de nordiska länderna när EU blir större och en stor del av de nya länderna ligger i vårt närområde? Scenarierna är olika, liksom hållningen i de nordiska länderna. Vilka kommer? Hur många kommer och hur ska de tas emot? Rädslan finns för lönedumpning och försämrad arbetsmiljö, liksom förhoppningar om invandring av eftertraktad arbetskraft.
Nordens Hus - et kultursentrum i 20 år
- Kom, bli med, i runddansen er det plass til alle. Nordens Hus jubilerer med Gallakonsert, festtaler, og supé. Men ingen feiring uten en friere utfoldelse før folket drar hjem.
Ökat självstyre skapar problem på arbetsmiljöområdet
Som ett led i en önskan om ett mer modernt arbetsmiljöarbete, ersattes 2000 den gamla ”arbejderbeskyttelsesloven” med en ny arbetsmiljölag. Men arbetet med den nya lagen är inte helt enkelt. Lagen är en ramlag, som ska kompletteras med föreskrifter. Att skapa egna färöiska sådana har dock visat sig vara både dyrt och omständligt.
Hotellvistelse i A-kassans regi
På Färöarna är mellan två och tre procent av den arbetsföra befolkningen arbetslösa, lite varierande beroende på säsong. Den som vill kan få okonventionell hjälp att komma igång igen. För den arbetslöse finns möjlighet att få tre till fyra dagars vistelse på hotell med gruppsamtal och psykologhjälp på programmet.
Uten økonomisk selvstendighet - ingen politisk uavhengighet
Det er selvstyredebatten som gjelder på Færøyene. Mens venstre - høyre dimensjonen er styrende for politikken ellers i Norden, er selvstendighet eller ikke, det dominerende tema i færøysk debatt. Et engasjement som riktignok er noe nedtonet for tiden, men betydningsfullt nok til å skape meningsmangfold og brytninger på kryss og tvers av partiskillelinjer.
Fisket – en del av Färöarnas själ
Fisket bär den färöiska ekonomin, men betyder också så mycket mer. Kring fisket finns berättelserna om både hjältemod och ond, bråd död. Där finns könsrollerna som präglats av mäns frånvaro och kvinnors närvaro. Där finns vanan att ständigt leva med det oförutsägbara, som i sin tur påverkar sinnena.
Et øyrike i samspill med natur, kultur og økonomi
Regn og sol skifter. Idet vi setter foten på færøysk jord, hvelver en fargesprakende halvsirkel seg over himmelen og forsvinner i havet som omkranser grønnkledde åser. Det er som om naturen selv varsler hvor vi skal lete, for det er her den finns, skatten som færingene lever av; fisken i havet. Fisk og fiskeprodukter står for 98 % av eksportinntektene.
Nästan för bra för att vara sant
Från och med i år har alla isländska pappor rätt till tre månaders pappaledighet. Använder de inte sina månader torkar tiden inne. Reformen, som gradvis införts sedan 2001, har starkt stöd både hos pappor och också hos mammor, visar en färsk undersökning. Cirka 85 procent av de isländska männen tar numera ut föräldraledighet.
Vanans makt och tradition
För snart fyra år sedan startade Arbetslivsinstitutet ett av de största forskningsprogram som rör förhållandet mellan kön och arbete som någonsin gjorts i Sverige.
Flexibilitet – på vems villkor?
Det ”nya” arbetslivet sägs kännetecknas av platta organisationer och större flexibilitet i tid och rum. Men utvecklingen visar att ökad flexibilitet i organisationen inte nödvändigtvis behöver betyda att invanda uppfattningar också blir flexibla. Ser man till män och kvinnors villkor i arbetslivet i de nordiska länderna fortsätter de att vara olika, både i förhållande till yrke och karriärmöjligheter.
Arbete efter förmåga även för den sjuke
Arbetslinjen ska gälla i Sverige även vid sjukskrivning. Det är en del av innehållet i det förslag i kampen mot ohälsan som i januari presenterades av den svenske arbetslivsministern Hans Karlsson. Förslaget har väckt protester, inte så mycket för sitt innehåll, som att det kritiseras av arbetsmarknadens parter för att föregripa de diskussioner som parterna och regeringen fört kring den alarmerande svenska ohälsan.
Integration handlar om ömsesidighet
När det började talas om ”Green Card” i Danmark, för att söka kvalificerad arbetskraft utomlands, tog reklambyrån Adtomic initiativet till jobbsökarportalen Omarjob. Tanken är att ta vara på de högutbildade som redan finns i landet, och matcha dem med industrins behov
Bok i fokus: Solidaritet i förändring
Har solidariteten överlevt den tilltagande individualiseringen och den ökade valfriheten? Ja, men den har förändrats och det kan få konsekvenser för de svagaste grupperna, hävdar den danske forskaren Søren Juul, lektor vid Roskilde Universitetscenter, i boken ”Modernitet, velfærd og solidaritet – en undersøgelse af danskernes moralske forpligtelser.
Individanpassad pensionering
Riv hindren för äldre i arbetslivet. Det är grundtanken i en svensk rapport som den så kallade Seniorgruppen i slutet av april överlämnade till Mona Sahlin. Utgångspunkten är att den äldre arbetskraften behövs i arbetslivet och att man därför måste undanröja regler i lagar och avtal som motverkar ett längre arbetsliv.
Morot eller piska? - om strategier för integration
Integration är ett hett tema i de nordiska länderna just nu. Det är en diskussion med många dimensioner och med starka åsikter. Den handlar om den förändrade nationalstaten, om välfärdssystemen och om arbetsmarknadspolitik, liksom om arbetskraftsinvandring kontra de invandrare som redan är här. Om en sak är dock de flesta aktörerna överens – det är arbetet som är den viktiga basen för integration. Frågan är vilka incitament som öppnar arbetsmarknaden för de invandrare som finns här och mot vem de ska riktas?
På jakt efter sjukskrivningarnas kärna
Den höga och snabbt ökande sjukfrånvaron i Sverige är starkt relaterad till arbetsplatserna. Därför är det hög tid att återskapa den goda arbetsplatsen och anpassa arbetet till individerna. Det är en av slutsatserna i ett betänkande om den ökande sjukfrånvaron, som gjorts på uppdrag av den svenska regeringen och som nu är ute på remiss.
Med rätt att kalla sig inkluderande
Nu finns möjlighet för de norska företagen och verksamheterna att få benämna sig ”inkluderende arbeidslivsbedrifter”. För det krävs bland annat att de aktivt arbetar för att förebygga ohälsa och i gengäld ger myndigheterna dem stöd och extra förmåner.
Side-alternativer