Artikler av Gunhild Wallin
En nordisk modell för juste plattformsekonomi
Visionen är att ett nordiskt partssamarbete ska verka för att arbetsmarknadens avtal och regelverk blir en del av de digitala plattformar som organiserar och fördelar arbete. – Vi vill ta fram en distinkt nordisk variant av plattformsekonomin och underlätta för arbetsgivarna att vara bra, säger Fredrik Söderqvist från fackföreningen Unionen.
Kunskap om arbetsmiljö samlas i nytt svenskt centrum
Enligt ett förslag som nyligen presenterades för regeringen bör ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö inrättas antingen som en särskild inrättning på Stockholms universitet eller som en ny myndighet.
Detaljstyrning hotar de nordiska arbetsmarknadsmodellerna
Det behövs ett institutionaliserat idéutbyte mellan de nordiska länderna på arbetsmarknadsområdet, anser Oxford Research som jämfört arbetsmarknadspolitiken i de nordiska länderna. De uppmanar också politikerna att undvika detaljstyrning och visa tillit till de som arbetar inom området.
I Värmland är humor ett verktyg för jämställdhet
Region Värmland och Länsstyrelsen i Värmland tar humorn till hjälp i en ny kampanj för att få unga att lära sig mer om jämställdhet mellan män och kvinnor. Målet är att de unga ska göra mera jämställda val än idag, vilket ses som nödvändigt för att skapa tillväxt och ett bra liv.
Nyanlända är en av lösningarna på behovet av arbetskraft
Nyanlända kan vara ett viktigt bidrag till arbetsmarknaderna i de åldrande nordiska länderna om de lär sig språket och ges möjlighet till etablering på arbetsmarknaden, särskilt i utkantsområdena som under decennier förlorat många av sina yrkesaktiva unga till storstäderna.
Etableringen av nyanlända kan vara kommuners överlevnad
År 2030 kan glesbygden i Sverige ha tappat en tredjedel av sin arbetsföra befolkning jämfört med 2000. Det betyder sviktande skatteunderlag, större vårdbehov och brist på arbetskraft. I många kommuner står nu hoppet till framgångsrik etablering av nyanlända. Krokoms kommun är en av dem.
Nordiska länderna är föregångare, men få kvinnor når toppositioner
Kvinnor i de nordiska länderna deltar i arbetslivet som ingen annanstans och här finns många goda exempel att hämta, men också gränser som fortfarande måste flyttas. Det är slutsatser från konferensen ”Global Dialogue on Gender Equality in the World of work” som hölls i Helsingfors i slutet av november.
Nordiska män ser inte kvinnors svårigheter i arbetslivet
De nordiska länderna sticker ut med en befolkning som är världens nöjdaste, vilket förklaras med att det finns en starkt förankrad norm för kvinnor att yrkesarbeta och en självklarhet i synen på att deras inkomster är en viktig del av familjens försörjning. Däremot förstår inte männen att kvinnorna har svårare i arbetslivet än dem.
Ökad trygghet för visselblåsare i ny svensk lag
I januari kommer en ny lag i Sverige som ökar skyddet mot repressalier för den som slår larm om allvarliga missförhållanden. Arbetstagaren stärks, men har fortfarande ett stort ansvar när det gäller att bedöma vad som är tillräckligt allvarliga missförhållande för att ge skydd.
Tak för vinster i välfärden väcker starka känslor i Sverige
Det blev genast gräl om innehållet, när den så kallade Välfärdsutredningen presenterades den 8 november och där förslaget är att vinster i välfärden begränsas. De borgliga partierna vill ha bort taket på sju procent, medan Vänsterpartiet pressar regeringen till ännu tuffare åtgärder mot vinster.
Ungdomar övervakas - frivilligt - av 2 000 sensorer
Det pratas mycket och av många om digitalisering och smarta städer, men det är hög tid att ställa en rad kritiska frågor kring teknikanvändningen, anser Malin Granath som i början av oktober i år disputerade i ämnet vid Linköpings universitet.
Skärgården ska utvecklas genom svensk-finsk samverkan
På tvärs av landsgränser och ämnesområden startar i oktober ett treåriga projekt som ska utveckla småföretagandet i den finska och svenska skärgården. Målet är att skapa nya företag, ny kunskap och nya samarbetskluster, där de digitala möjligheterna spelar en viktig roll.
Nya sätt att leda sätter den nordiska modellen under press
Nya styrmodeller hotar en lång tradition av medbestämmande inom nordiskt arbetsliv, hävdar norska forskare. Arbetstagarinflytandet minskar och därmed också möjligheterna till samarbete kring konstruktiva lösningar inom organisationer och verksamheter.
De nordiska länderna leder tillitsligan i världen
De nordiska länderna ligger i topp vad gäller tillit. Det betyder att människor törs samarbeta, vilket i hög grad påverkar ekonomin. Och finns det tillit föds ännu mer tillit.
Frustrerade gränspendlare i söder och hoppfullt gränssamarbete i norr
Medan de tågförseningar som uppstått som en följd av identitetskontrollerna vid Öresund irriterar och tröttar ut många gränspendlare, sluts nya samarbetsavtal i nordområdena. Också gränspendlingen mellan Norge och Sverige fortsätter med oförminskad styrka.
– Facken måste börja organisera de som arbetar via plattformar
Delningsekonomin utmanar arbetsmarknaden som vi känner till den. För att möta utvecklingen har svenska fackförbundet Unionen i dagarna slutit ett samarbetsavtal med tyska IG Metall. Målet är att finna verktyg för att organisera den växande del av arbetskraften som arbetar via plattformar.
Fokus på närvaro sänkte sjukfrånvaron med 40 procent i Songdalen i Norge
Den norska kommunen Songdalen gjorde tvärt emot de flesta för att motverka sjukskrivningar. De jobbade med närvaro istället för frånvaro och tog hjälp av personalens egna kunskaper om sin arbetsmiljö med lyckat resultat.
Arbetande kvinnors psykiska ohälsa förstärks av ojämlika strukturer
Arbetsrelaterad psykisk ohälsa har under senare år ökat starkt i Sverige, där anställda inom vård, skola och omsorg är särskilt utsatta. Men det är inte bara ett svenskt fenomen. Utvecklingen är den samma i alla utvecklade ekonomier och hårdast drabbade är kvinnor och unga.
Flyktingarna kan bli en tillväxtmotor i Sverige
Frivilligorganisationer av alla slag har spelat en viktig roll när Sverige i höstas tog emot ett rekordstort antal flyktingar. Utmaningarna är många, men om integrationen lyckas ser många kommuner flyktingarna som lösningen på framtidens behov av arbetskraft.
Feministisk svensk utrikespolitik - fnissfaktorn är borta
Den svenska feministiska regeringen vill i sin utrikespolitik verka för kvinnors rättigheter, representation och resurser utifrån den realitet som kvinnor lever i. Vad en feministisk utrikespolitik exakt är låter sig inte definieras, men är ett perspektiv som ska genomsyra allt som sker i utrikesförvaltningens regi.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
