Var går gränsen mellan EU och Norden?

Arbeidsliv i Norden har ett unikt nät av medarbetare som kan skildra detta. Vi har medarbetare i alla de nordiska länderna och i två av de tre självstyrda områdena. Vi har dessutom journalister som specialiserat sig på arbetslivs- och arbetsrättsfrågor i EU.

I det här numret skildrar vi det lilla – som debatten om självständighet på Färöarna, där det bor 50 000 människor. Den har blossat upp igen efter att Jessika Roswall, Sveriges EU-minister med ansvar för nordiska frågor, i en intervju med den färöiska TV-kanalen, Kringvarp Føroya, kategorisk sade nej till att Färöarna kan bli fullvärdiga medlemmar av Nordiska rådet.

Vi skriver också om det stora; Europavalet den 6–9 juni, då 370 miljoner européer kan gå till valurnorna och välja ett nytt EU-parlament. Oron är stor för att det blir ett bakslag för EU:s ambitiösa miljöpolitik och att de populistiska partierna ska gå framåt.

Drygt två år med fullt krig mellan Ryssland och Ukraina ledde till kraftigt ökade energipriser i nästan hela Europa. Försök gjordes i många länder att kompensera de invånare som drabbades hårdast. Men hur definieras egentligen ”energifattigdom” och vilka åtgärder träffar rätt? En nordisk utredning tar upp den frågan.

Rysslands angrepp på Ukraina gjorde också att Finland och Sverige blev medlemmar av Nato. När vår medarbetare i Finland mötte Estlands statsminister Kaja Kallas, gladdes hon över att hennes land, med 20 års medlemskap i Nato, kan vara till hjälp och ett slags storebror i förhållande till Finland och Sverige.

Den norsk-svenska gränsen är en av världens fredligaste, påminner författarna av en ny bok om vad som skedde i gränsområdet mellan Norge och Sverige under pandemin, som ges ut av Svinesundskommittén. Över natten stängdes gränsen. 

- Tidvis var gränsövergångarna från Sverige bevakade av soldater, och det är faktiskt lite pinsamt att se tillbaka på, skriver Preben Aavitsland, fagdirektør vid Folkehelseinstituttet i Norge. 

För Norge, som var bland de länder som grundade Nato, har aldrig säkerhetspolitiken varit problematisk i landets förhållande till Europa. Som det enda landet som sagt nej till att bli medlem i EU två gånger, har det emellertid alltid varit en paradox att landet genom EES-avtalet måste acceptera tusentals av lagar från EU utan att kunna påverka dem. 30 år efter att EES-avtalet skrevs under har en ny rapport gjorts som går igenom om det finns andra alternativ – och då är inte fullt medlemskap i EU ett av dem.

Direktiven för rapporten förhandlades fram av Arbeiderpartiet och Senterpartiet, när de bildade regering tillsammans 2021. Senterpartiet vill säga upp EES-avtalet och krävde därför att lösare avtalsformer, som de Schweiz, Storbritannien och Kanada har, skulle utredas. Rapporten slår fast att dessa inte kan ge samma tillgång till den inre marknaden som EES-avtalet.

Även på Island är det en koalitionsregering – från den yttersta vänstern till det konservativa. Statsminister Katrín Jakobsdóttir har lyckats hålla ihop partierna sedan 2017, men den 5 april meddelade hon att hon avgår och i stället kommer att kandidera i presidentvalet i juni. Kommer Bjarne Benediktsson, som tagit över som statsminister, utlysa nyval när presidentvalet är över?

Även i EU-parlamentet finns det koalitioner över blockgränserna. De stora och banbrytande klimatbesluten har tagits tack vare att parlamentets två stora grupper EPP och S&D varit överens. EPP består av konservativa och kristdemokratiska partier och S&D av socialdemokratiska partier. Men nu börjar EPP börjat vackla och gruppen öppnar för första gången för ett samarbete med den populistiska gruppen, enligt den svenska EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke.

- Det här är en jätteförändring. Tidigare har det funnits en röd linje för EPP mot att öppna för extremhögern, säger hon.

För Danmark och Sverige har EU:s ambitioner att lagstifta inom arbetslivsområdet alltid varit den mest problematiska delen av medlemskapet i EU. Den nordiska modellen bygger på att löner och arbetsvillkor förhandlas fram av arbetsmarknadens parter och inte genom en lagstiftning.

Ambitionerna om en social pelare i det europeiska samarbetet antogs dock vid ett toppmöte i Göteborg 2017, som leddes av den svenske statsministern Stefan Löfven.

När en ny deklaration om framtidens sysselsättningspolitik åren 2024 till 2029 skrevs i den belgiska kommunen La Hulpe undertecknades den av det belgiska ordförandeskapet på vägnar av 25 länder, undantaget Sverige och Österrike. Den borgerliga svenska regeringen hade inte ens skickat en representant till högnivåmötet.

- Vilka nya arbetsrättsliga regler vi kan vänta från EU de närmaste fem åren beror minst lika mycket på vem som blir ordförande för kommissionen, som på vad parlamentet har på sin önskelista, skriver vår arbetsrättsexpert Kerstin Ahlberg.