Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Nordisk modell

Nordisk modell

Derfor har Island høyere lønnsvekst enn resten av Europa
I august hadde Island en månedlig lønnsvekst på 0,3 prosent. Til da hadde landet opplevd en lønnsvekst på 7,9 prosent det siste året, noe som er mer enn noe annet europeisk land. Økningen fra første til andre kvartal i år var på 8,1 prosent, som er tredje største økning i Europa.
Nordens dyrbaraste resurs?
Tillit är en avgörande resurs i de nordiska välfärdssamhällena, men den gäller inte allt och alla. Granskar man den noga finns det stora skillnader mellan de olika länderna i Norden, men också internt i varje land.
Den svajande svenska tilliten - stor skillnad på Södermalm och Rågsved
Den mellanmänskliga tilliten i Sverige är hög, liksom i övriga Norden. Och trots pandemin och dödskjutningar är den svenska tilliten god i internationell jämförelse. Men på lokal nivå visas ett stort och växande gap mellan hög- och lågtillhetsområden, enligt nyligen publicerade Tillitsbarometern.
Har det blivit svårare att styra Norden?
Tre av de fem nordiska länderna styrs idag av minoritetsregeringar. Leder det till att det politiska benet i den nordiska modellen försvagas? Medan de stora, etablerade partiernas makt har försvagats i hela Norden, samlas facken och arbetsgivarna i allt större organisationer.
”Svenska modellen går in i ny era - större makt åt de centrala organisationerna”
Det har beskrivits som en seger för den svenska modellen. I själva verket innebär det förslag till arbetsrättsreform som Sveriges regering nu förbereder ett systemskifte.
Den nordiska modellen behövs för att möta framtidens arbetsliv
De nordiska arbetsministrarna hade ett digitalt möte den 2 juni för att diskutera slutrapporten från den nordiska forskning som gjorts om framtidens arbetsliv. Den varnar för att den nordiska modellen kommer att utmanas – men slår samtidigt fast att modellen också är det bästa verktyget mot en mer ojämlik arbetsmarknad.
Jon Erik Dølvik: Uppdämd efterfrågan kan ge högre sysselsättning
Det hittills största forskningsprojektet som arbetsministrarna under Nordiska ministerrådet finansierat var på väg att gå in för landning när coronapandemin bröt ut. Hur påverkar pandemin och den ekonomiska krisen i dess spår de råd som forskarna kommer att ge om framtidens arbetsliv?
Slik kan nordisk arbeidsrett gå fremtiden i møte
Er arbeidsretten i de nordiske landene klar for fremtidens arbeidsliv? Ny teknologi og nye arbeidsformer setter allerede etablerte strukturer under press, men ekspertene mener det er lys i tunnelen.
17 måder at være ansat – plus det løse
Norden er ikke blevet en region af freelancere, men det vrimler med nye beskæftigelsesformer, og covid19-pandemien har gjort livet som atypisk beskæftiget endnu mere usikkert. Det fastslog eksperter ved en nordisk konference om fremtidens arbejdsliv.
Danmarks socialstyrelse gav svindler frit spil
Skal en medarbejder have en mildere straf, hvis det er let at stjæle penge fra sin arbejdsgiver? Det spørgsmål behandles i retssagen mod danske Britta Nielsen, som stjal over 100 millioner kroner fra sin arbejdsplads Socialstyrelsen, der havde bevilget pengene til udsatte borgere.
Vilka är ödesfrågorna för de nordiska facken?
Vad rör sig i huvudet på en fackförbundsordförande? På NFS kongress i Malmö utmanades de fackliga ledarna att på en minut beskriva vad de såg som den största utmaningen framöver. Här är några av svaren:
Norden, EU och klimatet
På kort tid har det utsetts nya arbetsministrar i tre av de nordiska länderna. I Finland och Danmark skedde det på grund av parlamentsvalen, medan utnämnandet av Ylva Johansson som Sveriges kandidat till EU-kommissionen ledde till ett byte även där.
De nordiska facken: Klimatomställningen måste ske på ett rättvist sätt
”Det finns inga jobb på en död planet” var den slogan som citerades oftast när de nordiska fackförbunden höll sin kongress i Malmö under tre dagar 3 - 5 september. Klimatfrågan har seglat upp som en av de största även för fackföreningsrörelsen.
Vem tog livet av den nordiska modellen?
Om man läser Helge Hvids och Eivind Falkums bok om arbete och välbefinnande i Norden som en kriminalhistoria, blir det spännande. De två redaktörerna försöker fastslå om den nordiska modellen redan har avlidit, eller om den är döende. Men håller bevisen?
Exemplets makt viktigast i Norden
Det viktigaste bidraget från Norden till den internationella arbetsorganisationen ILO är genom exemplets makt. Det sa generaldirektören Guy Ryder under den fjärde och sista konferensen om Framtidens arbetsliv som hölls i Reykjavik.
ILO och de nordiska arbetsministrarna i främsta ledet i kampen för det nya arbetslivet
När ILO:s generalsekreterare Guy Ryder och representanter för de nordiska ländernas arbetsmarknadsdepartement samlades på Island för att diskutera utmaningarna i framtidens arbetsliv var stämningen positiv. Den nordiska modellen har visat sig klara anpassningar till snabba och stora förändringar förr och teknikutveckling är inget ödesbestämt utan kan styras av människan.
Tema: Framtidens arbetsliv sett från Reykjavik
Inför den internationella arbetsorganisationen ILO:s hundraårsjubileum har den sista av fyra nordiska konferenser om framtidens arbetsliv hållits i Reykjavik. Generaldirektören Guy Ryder fick uppdaterad information om hur pappaledigheten och likalönsstandaren som Island infört fungerar. Nordens viktigaste roll är genom exemplets makt, påpekade han.
Island bjuder in ILO till vulkanernas och glaciärernas land
Island arrangerade den 4 - 5 april den sista av fyra nordiska konferenser inför arbetsorganisationen ILO:s 100-årsjubileum. Future of Work-konferenserna är ett mycket viktigt forum, inte bara för Island, utan för hela Norden, säger Islands Social- och barnminister Ásmundur Einar Daðason.
Samarbetets former i förändring
Det har skett stora och delvis dramatiska ändringar i arbetslivet i Norden vid inledningen av 2019. I Sverige har 4500 arbetsförmedlare varslats, i Finland stiger sjukfråvaron och i Danmark är det från årskiftet bara två fackliga huvudorganisationer i landet.
Var blev det av samförståndsandan?
Har vi blivit sämre på att lösa konflikter i Norden? Håller den samförståndsanda som gjort att kompromisser uppnåtts som alla kan leva med, på att försvagas? I detta nummer av Arbeidsliv i Norden ser vi på debatten i de fem nordiska länderna.

Side-alternativer

This is themeComment