Globalisering
Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen
Loa Brynjulfsdottir är nyvald generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation, NFS. Hon ser det som sin första uppgift att trappa upp försvaret av den nordiska kollektivavtalsmodellen. Den utmanas av det mer regelstyrda sättet inom EU att handskas med arbetslivsfrågor.
Nya livsmönster ökar behovet för en Nordisk ombudsman
Gränshinder har stått på den politiska agendan sedan den gemensamma nordiska arbetsmarknaden upprättades 1954. När ett hinder har lösts dyker ett annat upp. Det beror inte bara på att de nordiska länderna inför ändringar i sina lagstiftningar utan att tänka på konsekvenserna för grannlandet eller anpassar sig olika till nya EU-direktiv. Det beror också på att vi fått ett annat förhållande till nationen. Som i familjelivet, där det inte räcker med beteckningen gift eller ogift längre, lever vi oftare liv på bägge sidorna av gränsen.
Hur ser kineserna på svenska ledarskapstraditioner?
Den svenska ledarskapstraditionen kännetecknas av ett stort förtroende för de anställda. Ledningen förutsätter att personalen kan arbeta självständigt och utan att de behöver övervakas tätt. Men hur fungerar de svenska företagen i utlandet? Passar den svenska dalahästen och den kinesiska draken ihop?
Företagens behov avgör i Sverige
I december 2008 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring i Sverige, som innebar att det blev lättare arbetsgivarna att rekrytera arbetskraft från länder utanför Norden och EU. Under första året med de nya reglerna ökade ansökningar om arbetstillstånd med 30 procent jämfört med året innan.
Jakten på høykompetent arbeidskraft
Hvordan være konkurransedyktig når alle vil lokke til seg den beste kompetansen? Arbeidsliv i Norden har gjort en rundreise for å høre både myndighetenes og migrantenes sak. Vi har inspisert workindenmark i Danmark og i India. Vi har snakket med den svenske arbeidsråden i Kina og dessuten møtt indiske IT-ingeniører i Helsingfors, som selger sine tjenester til Nokia. Et felles inntrykk er at godt arbeidsmiljø og gode sosiale systemer er lokkemiddel nummer en.
Hjælp fra staten til at skaffe udenlandsk arbejdskraft
Danske virksomheder og udenlandske jobsøgere finder hinanden via statslig webportal og tre regionale centre.
Svensk arbetsmiljö lockar kineser
Att studera den kinesiska arbetsmarknaden och sysselsättningsfrågor inför framtiden, bland annat kinesisk kompetens och arbetskraftinvandring, är några av uppgifterna för Oscar Berger, Sveriges arbetsmarknadsråd i Peking.
Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it-ingenjörer
De indiska IT-ingenjörerna Naveen Kumar Korupolu, 32 år, och Basa Ravikiran, 33 år, kom från Hyderabad till Helsingfors med sina familjer för fem år sedan och trotsar med framgång såväl vintermörker som kulturskillnader. Finländarna är hyggliga och livet känns tryggt.
Den fleksible danske model under pres
Både hjemlige og internationale forhold presser den såkaldte flexicurity-model i Danmark. Flere af udfordringerne er fælles for de nordiske lande.
Optimisme tross dystre utsikter i Island
Tidligere var det oftest sånn at når islendingene havnet i økonomisk uføre, jobbet de ekstra mye i en periode for å klare seg økonomisk. Nå er det jobbene som mangler. Det er islendingene uvant med. Derfor rammer den økonomiske krisen hardt. Verst går det ut over de arbeidsløse. De langtidsledige er i trøbbel.
Norge vill para ihop ILO och WTO
Kan målet om ett anständigt arbete för alla nås genom att stärka den internationella arbetsorganisationen, ILO? Eller sker det ingen förbättring av villkoren för arbetarna i den tredje världen förrän kraven tas med i förhandlingarna inom världshandelsorganisationen WTO?
Globalisering handler om at bygge på de muligheder vi allerede har
Jeg vil opfordre de nordiske landes ledere til, sammen med arbejdsmarkedets parter, at udvikle en fælles strategi. Vi kan hvis vi står sammen vise befolkningen de muligheder globaliseringen kan give og dermed fjerne utrygheden ved det nye, skriver Bente Sorgenfrey:
Tema: Globaliseringens mönster - med Marimekko till Manchester
Ett svenskt företag med en dansk chef säljer kläder med finsk design i den gamla textilhuvudstaden Manchester. Hennes & Mauritz vårkollektion med mönster från Marimekko visar att modet blomstrar i Norden. Textilindustrin har alltid varit en drivkraft bakom globaliseringen. Men de senaste åren har det skett en revolution. De stora klädkedjorna har tagit kontrollen över varje steg i produktionen på ett sätt som aldrig tidigare skett.
Marimekko blir yngre med hjälp av H&M
Marimekko med sina storblommiga mönster är ett av Finlands mest kända varumärken. Det är framförallt en köpkrets av mogna kvinnor som tilltalas av kläderna och inredningsprodukterna. Med draghjälp av Hennes & Mauritz hoppas företagets nya ägare nu kunna locka yngre köpare.
Snabbt mode förändrar textilindustrin
Hennes & Mauritz omsätter för 78 miljarder svenska kronor och har 68 000 anställda. Med mer än 1 500 butiker i 28 länder har företaget blivit en maktfaktor inom modet. Tas alla anställda hos H&M:s underleverantörerna med, deltar 700 000 personer i dess produktionskedja.
Som ett mobilsamtal från 1800-talet...
...kommenterade min svenske kompis. Det var efter att Zhu Xiaoying hade ringt och berättat om livet på fabriken hon jobbar på.
Globaliseringens framsida
Globalisering är ett begrepp som finns överallt, men som samtidigt är svårt att fånga in. Handlar det bara om samma process som pågått sedan den industriella revolutionen inleddes, eller är det en mer tidsbegränsad epok?
Et globalt produksjonssentrums vekst og fall - så reiste Manchester seg fra tekstilindustriens aske
Spinning Jennys hjemby Manchester var selve arne-stedet for den industrielle revolusjon - med tekstilindustrien som primus motor. Men Manchester som tekstilens globale sentrum er borte, og i vår selges også her klær produsert i Asia, med finsk design fra Marimekko, fra svenske Hennes & Mauritzbutikker.
Kan globaliseringen klara sig utan välfärdsstaten?
Norden har hittills hört till de länder som vunnit mest på globaliseringen. Men innebär den ökade rörligheten för arbetskraften ett hot mot välfärdsstaten på längre sikt? Stödet för att betala för den gemensamma välfärden sjunker kraftigt när den etniska mångfalden ökar.
En global värld delar arbetet ute och hemma
När tekniken öppnade för blixtsnabb kommunikation mellan de mest avlägsna delar på jordklotet, skärptes den globala konkurrensen. Det har inneburit en specialisering av varor och tjänster både globalt och lokalt. Globaliseringen har också ökat pressen i det inhemska arbetslivet och förändrat sätten att organisera arbetet. Samtidigt skapas nya marknader och nya möjligheter.
Side-alternativer