Artiklar av Björn Lindahl
Direkt från Nordiska rådet: Fångad i maktens korridorer
Det finns en fråga som engagerar alla delegater och journalister som bevakar Nordiska rådets session i Stockholm: Hur hittar man i Riksdagshuset? Vi känner oss alla fångade i maktens korridorer.
Blir det fler jobb när antalet unga minskar?
När arbetskraften åldras och det blir färre ungdomar i yrkesverksam ålder ökar chansen för dem att få jobb. Men effekten är inte tillräckligt stark för att politikerna ska kunna luta sig tillbaka. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En ökad satsning på lärlingar är en väg att gå.
Norska arbetsgivarorganisationen Virke vill ha fler lärlingar
Det är svårt att hitta en bättre förebild för lärlingar än Henrik Tanum. Han bubblar av entusiasm och arbetsvilja. Just nu är han också den norska arbetsgivarorganisationen Virkes ansikte utåt, eftersom han lär sig vad det innebär att sitta i receptionen.
Konsumenterna flyttar till nätet men vill inte betala för innehållet
Vilka konsekvenser får det när antalet kommunikatörer bara fortsätter att öka samtidigt som journalisterna blir färre och många medier blöder? Kommer det påverka sättet demokratin fungerar i de nordiska länderna?
Arbetsmiljön påverkar kvaliteten i medierna
Den undersökande journalistiken och den demokratiska roll som massmedierna spelar är de viktigaste argumenten när medieföretagen ber om specialbehandling. I alla nordiska länder diskuteras ramvillkoren för medierna – ska de slippa moms och ska subventioner ges även till digitala medier?
Färöarnas framtid kan inte bara vara fisk
Vad ska Färöarna leva av när fisken tar slut? Är svaret olja eller turism? Huvudsaken är att det också skapas kvinnliga jobb på ögruppen som är mer patriarkalisk än andra delar av Norden.
OECD: Sänkta löner ger inte högre sysselsättning
Gränsen har nåtts för hur mycket lönerna kan sjunka i de industrialiserade länderna. Sedan den ekonomiska krisen har hälften av alla anställda inom OECD fått lägre reallöner. Sänks lönerna mer blir effekten den motsatta – det går ut över tillväxten.
Island tar initiativet till en nordisk välfärdsvakt
Under sitt ordförandeskap för Nordiska Ministerrådet har Island initierat ett forskningsprojekt för att undersöka möjligheter och intresse för att skapa en nordisk välfärdsvakt. Fram till 2016 ska forskare i de nordiska länderna samarbeta för att skapa en erfarenhetsbank av hur ekonomiska kriser påverkar välfärden och hur den kan göras hållbar även i dåliga tider.
Arbetslösheten snart på normal nivå efter eruptiv ökning
Den som med frusna fingrar stått och väntat på att den isländska gejsern Strokkur ska spruta upp sitt kokheta vatten, kan tänka sig hur det kändes på det isländska arbetsdirektoratet när arbetslöshetssiffrorna började komma in efter krisen 2008.
Välfärdens väktare under den isländska krisen
Fem och ett halvt år efter att den isländska ekonomin kollapsade, vet man att barnen mådde bättre under krisen än innan, trots farhågorna om motsatsen. Fakta kommer från Välfärdsvakten, som startade strax efter krisen och som fick många goda krafter att gå samman för att värna välfärden.
Island lidt tættere på ligeløn
En ny, frivillig ligelønsstandard bringer Island et skridt tættere på ligeløn og underbygger Islands frontløberposition i forhold til ligestilling
Island på rett kjøl
Etter mange år med tøffe tider etter krisen som rammet 2008, er Island på full fart opp. Vi forteller hva som skjedde når krisen slo inn, om hvordan islendingene sto sammen for å hindre at noen skulle falle utenfor. Nå er den tøffeste tiden er over. Arbeidsløsheten synker, og økonomien går bedre. Island syder av nytt liv, nye bedrifter, oppfinnelser, nytt konserthus og arbeid til flere.
Direkt från Reykjavik: Krisen gav nya idéer
- Island har ofta kommit efter de andra nordiska länderna. Det industrialiserades senare och det tog längre tid att organisera samhället här. Vi upplevde också en bankkris sist av dem alla, sa Islands president Ólafur Ragnar Grímsson när han öppnade jubileumskonferensen för det gränslösa nordiska arbetsmarknaden i Reykjavik.
Djärvt nordiskt avtal utan politisk "far"
Den gemensamma arbetsmarknaden är juvelen i det nordiska samarbetet. Den upprättades redan 1954, tre år innan de fem första medlemsländerna i det som blev EU skrev under Romfördraget.
Intresset för motorer drev honom till Sverige -men lönen blev för låg
Per Billington flyttade från Norge 1984 för att arbeta på Volvo i Göteborg i ett och ett halvt år. Det påverkade hela hans yrkesliv. Det var där han lärde sig ”ordning och reda” – och att älska dieselmotorer.
Robotjournalistik vidgar gränserna för vad som är möjligt
Nu tar robotarna över även uppgifter som bara människor kunde klara tidigare, som att skriva artiklar och ta bilder. Med oändligt tålamod samlar de information eller fotograferar samma motiv hundratals gånger.
Genombrott för 3d-tekniken driver upp tempot i produktutvecklingen
3d-skrivare har det talats om länge. De representerar en teknologi som nu ser ut att få sitt genombrott. Det handlar inte bara om en ny sorts maskiner som blivit så billiga att de kan köpas av privatpersoner. Det handlar om en helt ny produktionsteknik som är motsatsen till det sätt industrin tillverkar produkter idag.
Nya produktionsmetoder kan kasta omkull hela industrier
Det nordiska företag som just nu har utvecklat en av de mest omvälvande teknikerna är det norska Thinfilm, som i sin anläggning i Linköping trycker elektronik direkt på en plastfilm. Det gör det möjligt att bland annat tillverka intelligenta etiketter som kan säga ifrån om en vara lagrats under riktig temperatur.
40 år med nordiskt samarbete om jämställdhet
Det finns två sätt att jämföra jämställdhetspolitiken mellan olika länder. Man kan se på hur många kvinnor som kommit till makten och man kan se på hur politiken är utformad. De två sätten behöver inte nödvändigtvis berätta samma historia.
Norge lyfter jämställdheten i Norden
För första gången har ett nordiskt land nått full jämställdhet i Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer. Den speglar om det är en man eller kvinna som sitter i 24 olika maktpositioner i samhället. Det är Norge som i samband med regeringsskiftet i fjol höst kom upp i 22 poäng. 20 poäng krävs för full jämställdhet.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
