Likestilling
Islands rekordlange foreldrepermisjon "ikke perfekt"
I 2021 vedtok Alltinget på Island en ny lov om foreldrepermisjon som gav hver forelder minst seks måneder fri – den lengste foreldrepermisjonen i Norden. Men kun seks uker kan deles mellom dem, en stor endring fra tidligere da foreldre kunne dele mye mer tid mellom seg. Vanligvis tok mor alt av permisjonen som kunne deles.
Finland förlänger föräldraledigheten
Tre länder i Norden har nyligen ändrat reglerna för föräldraledigheten. Island ökade ledigheten för bägge föräldrarna till sex månader 2021, medan Danmark och Finland ändrade villkoren i sommar.
Nyanser i Norden vad gäller visselblåsare och pappaledighet
De nordiska ländernas innevånare har många rättigheter som kan verka nästan utopiska sett från andra delar av världen. Men på vissa områden finns det förvånansvärt stora skillnader även i den nordiska gemenskapen. Pappaledigheten är ett exempel på det.
Ny lov ligestiller adgang til barsel i Danmark
Mere ligestilling på arbejdsmarkedet og flere fædre på orlov med deres små børn. Det er i vente, efter at Danmark har givet fædre ekstra ni ugers øremærket barsel.
Færøerne: Er fire uger til far og barn sammen nok?
Ud af de 52 ugers barselsorlov som færøske forældre får tildelt, bruger fædrene fire uger og mødrene 48. Årsagen er økonomisk, siger både far og formanden for Ligestillingsnævnet.
Eliza Reid – Islands enestående førstedame
Den 8. mars ble boken Secrets of the Sprakkar publisert i USA etter at den først kom ut på Island i 2020. Den handler om Islands likestilling, som regnes som å være en av de beste i verden. Sprakkar er et gammelt islandsk ord som betyr “enestående kvinner”. Noen av disse enestående kvinnene er intervjuet i boken.
Mansrollen i Norden – kris eller utveckling?
Två författare, en i Danmark och en i Sverige, har i aktuella böcker skärskådat mansrollen. De har olika syn på om den befinner sig i en kris, eller om mansrollen tvärtemot håller på att utvecklas till något nytt. Men bägge betonar jobbets betydelse för mansrollen och de negativa konsekvenserna för de män som inte lyckas få ett jobb, i synnerhet de med invandrarbakgrund.
Nordiska jämställdhetsparadoxer och fördelning av makt
Mer än hundra år efter att de svenska kvinnorna fick rösträtt, fick Sverige sin första kvinnliga statsminister i fjol.
Magdalena Andersson lyfter jämställdheten i Norden
Årets kvinnodag den 8 mars är historisk. Fördelningen av makten i Norden har aldrig varit så jämställd, enligt Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer, där kvinnorna får rekordhöga 92 poäng.
Dronning med historisk betydning for ligestillingen
Danskerne valgte en kvinde som regent, og Dronning Margrethe har i sit virke bidraget markant til ligestilling mellem kønnene.
Ju högre utbildning desto tystare om jämställdheten?
I fem år har spetskompetenscentret Nordwit sett på kvinnor som valt en teknologidriven karriär. Det visar sig att det finns en tystnadskultur när jämställdhetsfrågor tas upp. Det verkar som kvinnor som jobbar inom forskningen försöker undvika könsdebatten.
Vad driver entreprenörerna och hur jämställda är de?
Såväl i Sverige som i Finland är det fler manliga än kvinnliga entreprenörer. Hur ser jämställdheten ut i relationer där kvinnor lever med män som är entreprenörer? Vad skiljer motivationen hos kvinnor och män som väljer den banan?
Margrethe Vestager tør gå i clinch med giganterne
EU’s danske konkurrencekommissær Margrethe Vestager kæmper for, at de store ikke tryner de små. Det aftvinger respekt internationalt og i hjemlandet.
Sexuella trakasserier: Ny kunskap behövs
Sexuella trakasserier inom vårdsektorn har inte uppmärksammats lika mycket som i andra branscher. Att patienter uppträder opassande uppfattas ofta som en del av jobbet. "Den höga nivån av tolerans är ett problem", säger Bryndís Elfa Valdemarsdóttir, som lett den isländska delen av ett nordiskt projekt om problemet.
HBTQI-certifiering – mer än en regnbågsflagga utanför huset
Osäkerhet kan förhindra samtal om hbtqi – hellre hålla tyst än riskera att välja fel ord. På Dunkers kulturhus i Helsingborg har kunskapen som certifieringen erbjuder fått en positiv effekt både gentemot besökarna och på arbetsmiljön. Den har även ökat personalens självförtroende
Fler kvinnor i STEM-yrken en fördel för hela samhället
Är det utbildningarna och jobben det är fel på, när kvinnor och flickor väljer bort yrken inom det som kallas för STEM, det vill säga sådana som handlar om naturvetenskap, teknik och matematik? Eller är det flickorna och kvinnorna som behöver förändra sig?
Bærekraft og miljø interesserer kvinner mer enn "sterkstrøm"
Ingvild Wang (24) er utdannet sivilingeniør i Norge. Hun tror forbilder og like muligheter til utdanning har gitt god andel kvinner blant unge ingeniører.
Nordisk jämställdhet: Små årliga steg men en revolution på längre sikt
2020 blev ett mellanår för jämställdheten, visar Arbeidsliv i Nordens barometer, som mäter om det är en kvinna eller man den 8 mars på 24 maktpositioner i vardera nordiskt land. Som i fjol kommer kvinnorna i år upp i 83 poäng, där 100 innebär full jämställdhet.
Hur bli jämställda, trots olikheter?
Det finns många sätt som ett samhälle kan vara orättvist. Olika inkomster för olika kön, eller diskriminering av dem som inte passar in i de traditionella könsrollerna. Men det kan också handla om att olika personer i en minoritetsgrupp, som de funktionshämmade, särbehandlas.
Kvinnolönerna ökar – men skillnaden i livsinkomster står still
I ett livsperspektiv har svenska kvinnor i genomsnitt 77,7 procent av männens totala inkomster – en skillnad som varit oförändrad sedan 1995 och som i snitt betyder 3,2 miljoner kronor. Och myndigheterna bidrar till den utvecklingen, konstaterar Kommissionen för jämställda livsinkomster i sin första rapport.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
