Artikler av Gunhild Wallin
Eva Nordmark ska liberalisera arbetsrätten och reformera Arbetsförmedlingen
När tidigare TCO-ordföranden Eva Nordmark tackade ja till att efterträda arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tackade hon också ja till att genomföra beslut hon tidigare kritiserat, bland annat en liberalisering av arbetsrätten.
Ny teknik leder till polarisering av arbetsmarknaden
De kvalificerade jobben har blivit fler både i de nordiska länderna och OECD, samtidigt som mer rutinbetonade jobb försvinner. Utmaningen är att ge fler möjlighet till kompetensutveckling och att den sociala tryggheten utvidgas för att omfatta även de som inte har fasta arbeten.
Hård ton mellan domstolarna i Luxemburg och de nationella rättsinstanserna
Just nu pågår ett aktivt arbete i de nordiska arbetsmarknadsdepartementen kring två av EU:s direktiv. Utstationeringsdirektivet ska utvidgas och direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor ska implementeras.
ILO och de nordiska arbetsministrarna i främsta ledet i kampen för det nya arbetslivet
När ILO:s generalsekreterare Guy Ryder och representanter för de nordiska ländernas arbetsmarknadsdepartement samlades på Island för att diskutera utmaningarna i framtidens arbetsliv var stämningen positiv. Den nordiska modellen har visat sig klara anpassningar till snabba och stora förändringar förr och teknikutveckling är inget ödesbestämt utan kan styras av människan.
Svenska arbetarkvinnor halkar efter i löner och villkor
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor fortsätter att minska i Sverige, men när siffrorna bryts ned, visar det sig att alla inte är med i den positiva utvecklingen. Inför 8 mars varnar LO igen för att arbetarkvinnorna halkar efter.
Vabba eller vobba? Det är frågan i vabruari
I Sverige kallas februari ofta för vabruari, eftersom det är den månad som flest föräldrar vabbar, det vill säga tar ut ersättning för vård av sjuka barn. Men det har blivit allt vanligare att föräldrar stannar hemma hos sina sjuka barn och samtidigt jobbar. Det kallas att vobba och väcker blandade känslor.
Dags för ny PIAAC-undersökning - för att mäta vad vuxna förmår
Kunskapsgapet mellan hög- och lågutbildade ökar under ett arbetsliv. Ett sätt att komma till rätta med det växande gapet är mer kunskap om var styrkor och svagheter finns i det livslånga lärandet. Därför sjösätts nu den andra omgången av OECD:s PIAAC som undersöker läs-, räkne- och problemlösningsförmågor hos vuxna.
Inget är heligt i debatten om den svenska modellen
De nuvarande svenska kollektivavtalen löper ut först 2020. Därför borde det normalt vara en period av lugn på den svenska arbetsmarknaden. Men debatten går högt: Stora förändringar av arbetsmarknaden kan vänta runt hörnet, beroende på vilka som bildar regering.
Nader Ahmadi leder nya arbetsmiljömyndigheten med "örat mot rälsen"
I svenska Gävle växer det just nu fram en ny myndighet för arbetsmiljökunskap, som ska ansvara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning. – Arbetsmiljön är ytterst viktigt för socialt hållbara samhällen, säger generaldirektör Nader Ahmadi.
En valvaka i räknandets tecken
Stockholm den 10 september, dagen efter valet...
Arbetslivskriminaliteten måste mötas med skärpt samarbete
När brottsligheten organiserar sig behöver också kontrollmyndigheter och arbetsmarknadens parter skärpa sitt samarbete över ländernas gränser. Det var ett av budskapen på ett nordiskt expertseminarium med deltagare från Baltikum och de nordiska länderna nyligen träffades i Stockholm.
Britt Östlund: Teknik är skapad av människor - därför kan den påverkas
80-åringar är betydligt mer olika än 40-åringar, ändå betraktas ofta äldre som en homogen grupp utan särskilda kunskaper om teknikanvändning. Det begränsar innovationer och påverkar hur välfärdsteknik utformas för äldre, konstaterar Britt Östlund, professor vid KTH med fokus på äldre och välfärdsteknologi.
Projekt Mirjam bryter fördomar om och på den svenska arbetsmarknaden
Projektet Mirjam vänder sig till lågutbildade kvinnor som fått asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De har betydligt svårare än män i motsvarande situation att få arbete, men vägledning med fokus på arbete och jämställdhet ger resultat.
Hur ska facken i Norden hantera #metoo?
Metoo-rörelsens många hårresande berättelser visar att det parallellt med lagar och regler har funnits en tystnadskultur som gjort övergrepp och trakasserier möjliga. Det är en utmaning för fackföreningen på alla nivåer, konstaterade fackliga företrädare från de nordiska länderna på ett möte i Stockholm i februari.
Jämställdhetspengar ska locka personal till bristyrken på Gotland
Region Gotland har beslutat om att avsätta extra pengar i årets löneöversyn för bristyrken och jämställda löner. Förhoppningen är att de riktade pengarna kan locka medarbetare att stanna och att vilja komma och arbeta i regionen.
Nytt svenskt samarbete kan halvera nyanländas väg till arbete
Tiden för utlandsfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden har kortats. Men fortfarande återstår stora utmaningar framför allt för kvinnor och lågutbildade. Ett sätt att underlätta deras etablering är förstärkt lokalt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna.
Magnus Gissler: Växande internationellt intresse för nordisk avtalsmodell
– Min bild är att det har skett ett trendbrott och att både intresset för och förståelsen av den nordiska modellen har ökat i omvärlden. Det ökar också energin i det nordiska samarbetet, säger Magnus Gissler, generalsekreterare för NFS, Nordens fackliga samorganisation.
De sociala nätverken är avgörande för att få jobb för nyanlända
70 procent av de nyanlända i Sverige har fått jobb genom sociala nätverk, jämfört med 16 procent genom arbetsförmedlingen. Men fortfarande är sysselsättningsgapet mellan infödda och utlandsfödda stort. Särskilt svårt är det för de som saknar gymnasieutbildning och för kvinnor.
- Bara arbetslivet självt kan avgöra vilka kompetenser som behövs
I Sverige ropar arbetsgivarna allt högre efter arbetskraft inom en rad yrken. Samtidigt är mer än 340 000 tusen inskrivna hos arbetsförmedlingen. Problemet är att kunskapen hos de arbetssökande många gånger inte matchar arbetsgivarnas behov.
Flyktinginvandring handlar inte primärt om pengar
Vad kostar flyktingarna? Det är en fråga som väcker intresse både hos dem som är för flyktingmottagande och dem som är emot. Men utmaningen är inte främst ekonomisk utan social, där den stora risken för utanförskap står mellan de som har jobb eller inte, visar forskningen.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
