Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Migrasjon

Migrasjon

Nyanlända invandrarkvinnor - mer än bara arbetsmarknadsprojekt?
682 948 icke-västliga invandrare kom till Norden under åren 2010 – 2015. Målet är att så många som möjligt ska integreras på arbetsmarknaden. Utmaningen är störst för kvinnliga flyktingar, som ofta diskriminerades i sina ursprungsländer och som riskerar att bli det i sitt nya hemland.
OECD: Mer flexibilitet behövs för att kvinnliga flyktingar ska få jobb
Det finns ett behov av mer flexibla åtgärder för att integrera nyanlända flyktingkvinnor i Norden, enligt OECD. Forskning visar att år av flykt gör att barnafödandet skjuts upp. När kvinnorna är trygga föder de barn – men har då svårt att dra nytta av introduktionsprogram på arbetsmarknaden.
Nordisk fokus på at få flere nyankomne kvinder i job
Det vil kræve mere jobrettede indsatser, fokus på børnepasning og evidens for effekt af indsatser, hvis Norden skal lykkes med at få flere nytilkomne kvinder i arbejde, viser ny undersøgelse.
Projekt Mirjam bryter fördomar om och på den svenska arbetsmarknaden
Projektet Mirjam vänder sig till lågutbildade kvinnor som fått asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De har betydligt svårare än män i motsvarande situation att få arbete, men vägledning med fokus på arbete och jämställdhet ger resultat.
Tema: Mangfold i arbeidslivet - fokus på nyankomne kvinner
Nordiske land har verdensrekord når det gjelder sysselsetting av kvinner. Likevel er ledigheten høy blant kvinner som nylig har kommet. I tema ser vi nærmere på hvem kvinnene er, hva problemene skyldes og hva myndigheter og frivillige kan gjøre for at flere kvinner skal få jobb.
Sverige: ny jobbform för flyktingar och långtidsarbetslösa
En principöverenskommelse som ska underlätta för flyktingar och långtidsarbetslösa att få jobb i Sverige har slutits mellan den privata arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och svenska LO.
Ulikhetens smerteterskel er nådd
OECD snur kappen og vil at verden skal tenke nytt rundt begrepet økonomisk vekst. Så langt har fortellingen om vekst først og så fordeling kun ført til at gapet mellom fattig og rik er blitt større. Nå bygges et nytt narrativ med begreper som «sterk, bærekraftig og inkluderende vekst». Arbeidsliv i Norden undersøker hva paradigmeskiftet innebærer og setter inkludering i arbeidslivet i fokus.
Norden: mot større åpenhet for inkludering i arbeidslivet
Flyktningkrisen har ført til økt aktivitet og samarbeid i og på tvers av landene i Norden for å finne gode måter å inkludere flyktninger i arbeidslivet. Men inkludering handler også om å vise åpenhet for alle som av ulike årsaker har vanskelig for å finne et fotfeste i arbeidslivet. Danske kommuners innsats viser at det er store muligheter for å lykkes når innsatsen for inkludering oppleves som meningsfylt for alle involverte.
OECD utfordrer globaliseringens vinnere: vil bygge bro over økte forskjeller
Et paradigmeskift kaller OECDs Stefano Scarpetta den nye tidsånden. Vi må forandre tenkningen som ligger til grunn for et økende gap mellom fattig og rik, sier generalsekretær Angel Gurría: Økonomisk vekst er ikke nok, vi må ha en ny visjon for en inkluderende og bærekraftig utvikling. Den sosiale dimensjonen hadde merkbart gjennomslag på OECD Forum 2017.
Norden vil ha flere flyktninger i jobb
Nordiske land går foran i arbeidet for å inkludere flyktninger, sier OECDs Thomas Liebig. Han peker blant annet på de strukturerte introduksjonsprogrammene som er unike. Problemet er at de færreste er i jobb etter å ha gjennomført programmet. Statsråd Anniken Hauglie vil målrette innsatsen for å få flyktninger inn i arbeidslivet.
Grete Brochmann om flyktingpolitik: Norden mer samkört nu
De nordiska länderna är mer samkörda nu än vad de var under den stora tillströmningen av flyktingar 2015. Det anser Grete Brochmann, som lett de två senaste offentliga utredningarna om invandring i Norge.
Alla vill veta vilken kompetens flyktingarna har
När flera av de nordiska länderna införde skärpt gränskontroll och försvårade för flyktingar att ansöka om asyl, skedde det samtidigt en omläggning politiken för att flyktingarna snabbare ska kunna komma in på arbetsmarknaden. I Norge kan asylsökande nu själva registrera sin kompetens.
Flyktinginvandring handlar inte primärt om pengar
Vad kostar flyktingarna? Det är en fråga som väcker intresse både hos dem som är för flyktingmottagande och dem som är emot. Men utmaningen är inte främst ekonomisk utan social, där den stora risken för utanförskap står mellan de som har jobb eller inte, visar forskningen.
Det här kunde alla göra – men Integrify är först i Finland
Varför ska det ta sju år för invandrare att få ens lågavlönade arbeten, efter dyra statliga arbetsmarknadsinsatser? När de kan få ett välbetalt jobb i det privata näringslivet efter bara ett år!
Polska arbetsinvandrare i Norge - med bara den ena foten på arbetsmarknaden
Polska arbetsinvandrare reste till Norge istället för Sverige och Danmark som låg närmare, när Polen blev medlem av EU 2004. De flesta hade ingen avsikt att stanna, men när uppehållet blev längre flyttade familjen efter. På grund av korta arbetskontrakt befinner de polska arbetsinvandrarna sig i ett slags limbo - de har jobb, men få möjligheter att avancera.
Gamle, folk og politikk
Færøyene vil lokke kvinner hjem. Øyriket har kvinneunderskudd. Som i mange utkantstrøk i Norden er befolkningssammensetningen i ubalanse, de unge trekkes til urbane strøk, og de eldre blir eldre. «Hundreårsbølgen treffer Nordens arbeidsliv» er tema i AIN nr 1 2017. Kan migranter tette hullene i arbeidsmarkedet i utkantNorden når helse- og omsorgsoppgavene vokser?
Flyktingar ger nytt liv åt finska Punkalaidun, känt för sina likkistor
Vägen till Punkalaidun är vacker, men förrädiskt krokig och hal vintertid. Det här är långt ute på landet. Vi ska möta en åldrande befolkning i en finsk kommun som välkomnar invandring med nya metoder.
"Välfärdsmodellen sårbar för hög invandring av personer med låga kvalifikationer"
För några år sedan fanns det en stor oro för att de nordiska länderna skulle drabbas av en ålderschock. En kraftig minskning av andelen unga och medelålders invånare befarades ge en allt större brist på arbetskraft. Men av de fyra viktigaste faktorerna som påverkar befolkningen, var det bara en som utvecklades helt som förväntat: Det blir allt fler äldre personer.
Nyanlända är en av lösningarna på behovet av arbetskraft
Nyanlända kan vara ett viktigt bidrag till arbetsmarknaderna i de åldrande nordiska länderna om de lär sig språket och ges möjlighet till etablering på arbetsmarknaden, särskilt i utkantsområdena som under decennier förlorat många av sina yrkesaktiva unga till storstäderna.
Etableringen av nyanlända kan vara kommuners överlevnad
År 2030 kan glesbygden i Sverige ha tappat en tredjedel av sin arbetsföra befolkning jämfört med 2000. Det betyder sviktande skatteunderlag, större vårdbehov och brist på arbetskraft. I många kommuner står nu hoppet till framgångsrik etablering av nyanlända. Krokoms kommun är en av dem.

Side-alternativer

This is themeComment